Utbildningar med konstnärligt innehåll avslutas som regel med någon form av offentlig visning. Det kan vara en teaterföreställning, ett dansframträdande, en konsert eller, när det gäller konstskolor, en utställning. De konstnärliga prestationerna blottlägger vunna insikter, förmåga och skicklighet, men framförallt utgör de ett viktigt moment i undervisningen och led i utbildningen.

Elevernas framträdande är en någorlunda realistisk försmak av hudlösa villkor utanför skolans skyddande väggar, och en första bekräftelse på eventuell duglighet. I den mån uppvisningen recenseras är omdömet oftast positivt. Hänsyn tas till det faktum att den konstnärliga gestaltningsförmågan är i sin linda, nyväckt, ofullkomnad.

Elevutställningar kännetecknas ofta av brist på enhetlighet. De visuella försöken spretar åt många olika  håll. De unga bildmakarna har inte "hittat sin stil". För egen del tycket jag att just detta, intrycket av något osorterat och vildvuxet, är en av behållningarna med elevutställningar. Materialet visar på möjligheter snarare än begränsningar. Oväntade och otämjda tankesprång snarare än bekväm anpassning och, för utställningsbesökaren, tröttsam konformitet.

Det finns i det oskolade, ännu oprövade, något bekymmerslöst, fritt från ovidkommande krav, som främjar den fria tanken, som hindrar att rädslan får fäste och, i värsta fall, hämmande inflytande över den konstnärliga processen. Bra elevutställningar kännetecknas av djärvhet, styrka och mod, och stor tillit till den egna förmågan. Av konstnärskap i vardande, som stimuleras av och växer i ett klimat där arbetet utsätts för obeveklig granskning. En oförvägenhet som tål, egen och andras, kritik.

---

Med dessa ord önskar jag eleverna vid Falkenbergs konstskola, runt om i världen, all lycka med årets utställning (den tjugoåttonde sedan skolans start), och framgång i det kommande konstnärliga arbetet, oavsett vilka uttryck det tar sig!

Hans Nilsson
Rektor