Hur kom det sig att du sökte till skolan?
Jag var hantverkare. Som livet såg ut för mig så gick jag upp sju varje morgon och satte mig i en firmabil. Sen började jag jobba på ett boende för funktionsnedsatta och då målade jag på den tid som blev över. Jag målade intuitivt, målningarna föreställde ingenting.
Sen hände det en märklig sak. Jag sökte med två av mina målningar för att vara med på en utställning. När jag stod där och skulle lämna in dem var det som att ett mycket starkt ljus steg upp inom mig. Jag blev antagen till utställningen och efter en tid sökte jag till skolan.
Hur har du utvecklats under din tid på skolan?
Det viktigaste är nog den inre resan som jag har gjort. Att få fumla, vara vilsen och gå fel. Att få svindel och bli fint buren av lärarna. Att komma tillbaka, lite tryggare och lugnare.
När man är i det kreativa dagligen under lång tid väcks ett seende och ett tänk. Det kanske låter konstigt men det är som att jag målar min egen process i mitt liv. Målningarna blir lättare och lättare och mer öppna.
Kan du nämna något roligt som du gjort under skolåret?
Det är tre tillfällen jag tänker på. När vi skulle teckna porträtt med Charlotte Enström. Jag hade aldrig gjort det. Kunde knappt rita alls. Så känslan efteråt, när jag hade kommit över det jobbiga och började förstå, den var helt underbar.
Det andra tillfället var när vi hade en kurs i måleri med Tanja Airaksinen där vi fick lära oss att blanda färg. Det var så härligt att leka med olika färger och testa sig fram.
Det tredje tillfället var när vi hade fritt måleri med Anders Widoff. Det var otroligt givande och kul. Jag gillar känslan när tiden stannar och man är i leken och bara gör utan fokus på att det ska bli bra. När det bara händer saker.
Vad har varit svårast?
För mig var konstteorin svår. Det var jobbigt att tänka i konsthistoriska indelningar och -ismer. Jag vill inte vara inlåst i någon konstnärlig gruppering, i ett språk eller uttryck. Jag vill vara fri. Tur att det bara var en vecka.
Hur är lärarna och kommunikationen med dem?
Lärarna håller en hög nivå. Jag är fascinerad av all glädje. Jag minns att gå i skolan som strängt och tråkigt men detta är något helt annat. Lärarna är inte kritiska utan ger hellre näring till den man är. Det är så givande när lärarna själva tycker att det är kul!
Hur trivs du med klassen?
Det känns enkelt att prata. Vi bryr oss om varandra och peppar varandra. Alla jobbar ärligt med sitt. Det är en uppmuntrande känsla.
Hur är det att studera konst på distans?
Jag älskar att lägga upp min dag och jag brukar inte ha svårt att komma i gång i ateljén. Friheten är skön för mig. Jag mediterar mycket. Att ha tid att sitta i en timme och titta på det man gjort och vara i det... Det öppnar sinnet.
Jag är glad att jag har hittat den här världen där jag kan vara i kreativ energi och lust på heltid. Det är som att jag har gett en gåva till mig själv.
Hur ser du på framtiden? Har skolan gett dig en bra grund?
Ja, det är en bra bredd i kurserna och man får doppa tårna i många olika tekniker. Jag kommer fortsätta skapa. Jag siktar på att gå andra året på skolan, sen efter det får vi se.
Vad vill du säga till den som funderar på att söka till Falkenbergs konstskola?
Att det är bara att söka! Det kan leda fram till det roligaste du gjort på länge!
