Anders Widoff introducerar sin undervisning i ettan: Kursens rubrik vill ge er tid att utgå från er själva i ert arbete och där försöka att skapa en inre mening eller upptagenhet. Försök då att glömma stil, duktighet och framför allt uppfattningar om hur ett arbete eller konstverk ”ska se ut”.
Så här sa Maria Musakka om sitt arbete under temat. ...Kändes som ett hemkommande att ta mig ut bland skog och äng.... Försökt jobba med mitt seende väldigt mycket, vilket gått hand i hand med allt tänkande... Nu har jag lärt mig att det finns en nyfiken röst inom en som kan vägleda en..."
Jag har fått upp ögonen för ytterligare ett sätt att förhålla mig till min konst. Nyfikenheten, att våga lyssna på den samt närvaro och att tro på min förmåga att skapa, oavsett uttryck eller medium
Vi tycker att Maria Holmstedts arbetsplats i Östersund ser väldigt inbjudande ut med alla textila material som hon arbetat med under året. Hon började med större format under handledning av Kristina Matousch och Dorinel Marc i julas.
Matilda Blomquist och William C. Woxlin ställer ut i Borlänge. Matilda gick ut tvåan förra året och William går nu sin sista termin hos oss. Utställningen pågår till 25 februari.
"En audiovisuell utställning med konstfilmer som visats på filmfestivaler i Sverige och utomlands.
I utställningen visas bl a konstfilmen Alla namn som tilldelades pris för bästa film på Dalarnas filmfestival 2019".
Varför tar vi på oss kaninöron och svans..? undrade Anne Wilhelmsson i sitt arbete under projekt med individuellt tema.
Att översätta kroppen till lådor och andra enkla former är ett sätt att få syn på hur kroppens volymer fungerar. Maria Friberg har här fått syn på viktiga riktningar och vridningar i ställningarna.
Jonas Ellborg visar små missuppfattningar i rött på kroppsställningen som analyseras. Jonas är förresten den lärare som arbetat på skolan allra längst. I hela 36 år! 👏 Vi är såklart glada för all den kunskap om konst och undervisning som han delar med sig av. Sedan några år håller han i ett tema om figurteckning i ettan. Eftersom vi på distans inte kan samlas runt en modell använder vi oss av konsthistoriska förlagor.
William C Woxlin bor och verkar i Borlänge och studerar i KG II på Falkenbergs konstskola. Han har skrivit om nedläggning av konsthallen i Borlänge i bl a Dalademokraten.
Viljan att stänga ned konsthallen Borlänge Modern (BoMo) är en total skandal. Ett beslut som ska gå snabbt, med minimal debatt och gärna i tysthet. Redan på måndag (9/12) ska frågan avgöras i Kultur- och fritidsnämnden.
Är detta ett agerande som skapar ett attraktivt och tillgängligt kulturliv i Borlänge? Vad skickar det för signaler till oss när de vill lägga ner en helt unik konsthall? Som konstnär och kulturarbetare från Borlänge förstår jag inte hur det här skulle gynna och utveckla kulturen i staden.
Det går så klart att sockra beslutet om nedläggning med lovord om att det BoMo byggt upp under åren inte ska släppas och att andan ska finnas kvar. Men på vilket sätt? Genom att splittra och nedmontera den verksamhet som redan byggts upp? För mig säger det här något om mentaliteten hos kommunen och de som bestämmer.
Att de vill stänga ned en sådan världsunik konsthall, på en sådan tillgänglig plats för Borlängeborna, gör att jag drar öronen åt mig. Alla aktörer har vetat, under tre års tid, att BoMo skulle nå den här punkten, så detta är ingenting som sker plötsligt. Hur stark har viljan egentligen varit från kommunens håll att behålla BoMo som offentlig plats och konsthall?
Vi skapar ett fungerande och levande samhälle tillsammans med en stark och levande kultur. Det är vad BoMo är och det är vad vi behöver. I BoMo har vi en konsthall och ett idécenter som ger plats för öppna samtal, utveckling och innovation över konstens gränser, mellan invånare och konstnärer. Vi behöver BoMo mer än någonsin idag, särskilt med tanke på att det finns andra kommuner i Sverige som stoppar utmanande samtidskonst.
Jag är född, uppväxt och bor i Borlänge och representerar stolt min hemstad var jag än rör mig. Jag är arg, jag är ledsen, jag skäms, men främst av allt är jag besviken på de som styr i kommunen. BoMo borde vara kommunens flaggskepp när det kommer till konst och kultur. Förstår inte de styrande i kommunen detta så undrar jag hur lite förståelse de egentligen har för konstens och kulturens betydelse i samhället.
William C. Woxlin
konstnär, författare och kulturarbetare
Från plan till sfär - heter det tema som just nu pågår i KGII. Niclas Malmström undervisar och första uppgiften är att göra en skallform med endast 20 snitt med kniv. Inget fingerskulpterande eller smet tillåtet! Bild: Sara Axelzon
Tanja Airaksinen hade nyligen färglära i ettan."Det går att få ut mycket av få pigment. Att begränsa paletten är en bra träning och i praktiken ofta en genväg till att skapa målningar som håller ihop och inte spretar. Gör 2-6 målningar/skisser i mindre format där du kan testa olika färgpar". Här ser vi två av Anja Sjöströms målningar.
En del av Jonas Ellborgs beskrivning av uppgiften som KG II presenterades för: "...Jag tänkte att vi skulle se vart det leder när vi, utan att ha ett ”motiv” i sikte, sätter våra spår på några papper. När ”bara” motivationen att sätta spår(och se vad som händer) finns där...
...Varje linje eller färg som vi lägger på bildytan måste styras av det som är gjort innan, av oss själva, på duken. Det är en självklarhet kan vi tycka, men vi brottas alltid mer eller mindre med det hägrande motivet för att uppfylla visionen..."
Bilder av Ninni Forslin från kurs på höstterminen.